Kung Svend Tveskægs kyrka

Besöksupplevelse Drottens kyrkoruin
Museum
ca. 1 timme
Fri entré
tillgängligt
Varierande öppettider
• Drottens kyrka
Se också
• Kyrkostaden Lund
• Vikingatida Lund 1982-1984 gjordes en stor arkeologisk undersökning vid Kattesund här i Lund innan det skulle byggas bostadshus där. Då hittades lämningarna av en stavkyrka som daterades till omkring år 990, vilket var under den tid Svend Tveskæg var Danmarks kung. Det gjorde att man trodde att Lund måste ha anlagts på initiativ av kung Svend Tveskæg omkring år 990. Numera kan man säga att Lund måste ha anlagts redan år 964, eller något år senare, tack vare ny information som publicerades i boken "Vikingakungens guldskatt". I boken finns också ny information om hur det gick till när Svend Tveskæg blev kung över Danmark. Det är fortfarande inte mycket man vet om kyrkan som byggdes här i Lund under hans tid, eller vilka andra avtryck som Svend Tveskæg kan ha satt i Lund, men den här kyrkan är kanske ett av de mest intressanta fynden från Lunds vikingatida historia. Mycket tyder nämligen på att det kan ha varit i den här kyrkan som Svend Tveskæg begravdes efter sin död.

Platsen där kyrkan hittades är numera en innergård till bostadshusen som finns där. Man kan gå dit och se på platsen om man vill, och det är förstås intressant när man vet att det har funnits en kyrka där för så länge sedan, men det finns inget som berättar att kyrkan har funnits där. I samband med den stora arkeologiska undersökningen som gjordes 1982-1984 hittades också lämningarna av den stora kyrkan Drotten, som byggdes av sten och numera finns bevarad som Drottens kyrkoruin.

Karta över kung Svend Tveskægs kyrka och det uppskattade utbredningsområdet för kyrkogården.

Hur Svend Tveskæg blev kung över Danmark

Hur det gick till när Harald Blåtand dog och Svend Tveskæg blev ny kung över Danmark var länge okänt. Sommaren 2021 publicerades boken "Vikingakungens guldskatt" med ny information som berättar att Harald Blåtand dog hösten 985, och man kan läsa mer i boken om hur det gick till. Boken berättar också att Harald Blåtands härskare över Skåne, hans yngre bror Toke Gormsson, begav sig till Roskilde när han nåddes av budet om Harald Blåtands död, och valdes till ny kung över Danmark.

Därefter for Toke Gormsson till Uppsala tillsammans med kung Erik Segersälls brorson Styrbjörn för att hjälpa Styrbjörn att återta sin avlidne far Olofs rike. Svend Tveskæg konkurrerade med Toke Gormsson om makten över danerna, så han skickade i hemlighet ett sändebud till kung Erik och slöt en pakt med honom. Samtidigt fick Svend Tveskæg Toke avsatt som kung och sig själv vald som ny kung för danerna. Toke Gormsson stupade år 986 i det slag mot kung Erik Segersäll som har blivit känt som Slaget vid Fyrisvallarna utanför Gamla Uppsala. Det finns tre runstenar inmurade i koret till Hällestads kyrka som berättar om slaget där Toke Gormsson stupade.

Enligt Roskildekrönikan, som författades i Roskilde mellan 1139 och 1143 och är den äldsta sammanhängande framställningen av Danmarks historia, lät Svend Tveskæg bygga en kyrka i Skåne. Det var troligen den träkyrka som hittades i samband med den stora arkeologiska undersökningen vid Kattesund 1982-1984.

Kyrkan och dess kyrkogård

Innan den arkeologiska undersökningen påbörjades hösten 1982 var området en stor parkeringsplats så som man ser i bilden nedan. Den stora kyrkan Drotten som byggdes av sten, som också hittades i samband med den arkeologiska undersökningen, fanns på platsen närmast i bilden. Svend Tveskægs kyrka fanns längre bort, på vänstra sidan av den höga muren man ser i bilden. Hela ytan i bilden nedan var en del av kyrkogården runt Svend Tveskægs kyrka.

En bild av Kattesundsområdet mot nordväst, som togs av Hagblom Foto den 24 augusti 1982 innan den stora arkeologiska undersökningen började. Många av byggnaderna, bland annat den höga muren i mitten av bilden och lastbryggan längst till höger, finns kvar än idag.

Numera finns bara en liten del av den öppna ytan kvar omgiven av bostadshus så som man ser i nästa bild nedan. Större delen av de öppna ytorna som finns kvar, både inne på gården och där det finns parkering numera, undersöktes inte arkeologiskt, så det finns sannolikt många gravar kvar där under än idag.

En bild av Kattesundsområdet som det ser ut numera med lastbryggan längst till höger i bilden. Svend Tveskægs kyrka fanns på andra sidan av det gula huset till vänster. Under marken ligger det troligen kvar många oupptäckta gravar.

Det var bara den östra delen av kyrkan som undersöktes arkeologiskt, så det går inte säga hur långt långhuset var. Kyrkan byggdes omkring år 990, hade ett 8,5 meter brett enskeppigt långhus utan kor, och antas ha varit ungefär dubbelt så långt som det var brett. Det innebär att långhuset i så fall var omkring 17 meter långt. Någon gång senare försågs kyrkan även med ett kvadratiskt 6 gånger 6 meter stort kor, och efter att koret byggts grävdes det en 1,4 meter bred och 1 meter djup gravkammare under koret. Exakt hur lång gravkammaren var går inte att säga eftersom den fortsatte in under den del av långhuset som inte undersöktes arkeologiskt, men den var mer än 1,1 meter lång.

Det har hittats en grund brunn förstärkt med plankor utanför kyrkan som har tolkats som en dopbrunn. Den var omkring 1 kvadratmeter stor och 1-1,5 meter djup. Fram till någon gång på 1100-talet dominerade dop av vuxna, och de som skulle döpas sänktes ned i vatten. Vid den här tiden var det bara en biskop som fick förrätta dop. Det har även hittats dopbrunnar utanför den stora kyrkan Drotten som byggdes senare, vilket indikerar att de här kyrkorna var biskopskyrkor.

Gravkammaren är intressant eftersom begravningar i princip var förbjudna inne i kyrkor vid den tiden. Före 1100-talet var det bara kungliga personer som fick begravas på en så fin plats som under koret till en kyrka. Vem som har varit begravd i gravkammaren är okänt men en skriftlig källa, som vi berättar mer om längre ner på den här sidan, antyder vem det kan ha varit.

Platsen där Svend Tveskægs kyrka hittades, numera en innergård till det gula huset.	En modell som visar hur Svend Tveskægs kyrka kan ha sett ut.

Den stora kyrkan Drotten, som byggdes senare av sten i den södra delen av kyrkogården, var helgad åt både Trefaldigheten (Trinitas) och Frälsaren (Salvator), så det antas därför att den här kyrkan också var det. Att kyrkan hade dubbelt patrocinium (helgande) kan ha berott på engelskt inflytande där Trefaldighetskyrkorna hade dubbelt patrocinium.

Hela kyrkogården runt Svend Tveskægs kyrka har inte undersökts arkeologiskt, men den beräknas ha varit omkring 6 300 m² stor och haft omkring 3 400 gravar. Omkring 2 700 gravar har dokumenterats, så det finns troligen omkring 700 oupptäckta gravar kvar i området. Med utgångspunkt från den stora mängden gravar har befolkningens storlek i Lund i början av tusentalet beräknats till omkring 2 000 människor. Det bodde alltså väldigt många människor i Lund redan så här tidigt.

Kyrkogården omgavs till viss del av grävda rännor som kan ha markerat gränsen för den jord som vigts av en biskop. Enligt en historiebeskrivning som gjordes av Adam av Bremen under tusentalet utsåg Svend Tveskæg omkring år 1000 Gotebald från England som biskop i Skåne, så han är antagligen den som vigde jorden runt kyrkan. Gotebald sägs ha predikat evangeliet i Sverige och Norge också, och han hade troligen den här kyrkan som utgångspunkten för sina missionsresor.

Analyser av de dokumenterade gravarna från kyrkogården visar att den verkar ha varit uppdelad i zoner. Fria personer har begravts närmast kyrkan medan trälarna begravdes längre ifrån den. En stor del av de begravda verkar inte ha vuxit upp i Lund, men var de kom från är oklart. En stor del kan ha kommit från England, eftersom många av gravarna närmast kyrkan följde ett gravskick som också förekom i England med tjocka lager av träkol eller kalklager i botten av graven. Många av gravarna kan ha varit slavar och trälar från andra länder. Gravarna på kyrkogården visar hur det tyska inflytandet under äldre tid, som var tydligt bland gravarna på kyrkogården runt Toke Gormssons kyrka, ersattes med engelskt inflytande under Svend Tveskægs tid.

Hur Svend Tveskæg erövrade England

Svend Tveskæg gjorde flera vikingatåg till England, år 991, 994, 1003 och 1004, och engelsmännen fick betala med stora mängder silver, så kallad danagäld, varje gång.

Detalj av en illustration från ett manuskript från mitten av 1200-talet, som visar hur Svend Tveskæg erövrade England. Svend Tveskæg erövrade England sommaren år 1013 tillsammans med sin son Knut, som senare blev den danske kungen Knut den Store. Den engelske kungen Æthelred II flydde till Normandie i nordvästra Frankrike. Bara London stod emot vikingarnas anfall. De övriga delarna av landet hyllade däremot Svend Tveskæg som tronföljare, och i slutet av 1013 valde det engelska riksrådet Svend Tveskæg till ny kung över England.

De många vikingatågen gjorde att Lund fick anglosaxiskt präglad befolkning och ett stadsliv med engelska förebilder. Svend Tveskægs biskop Gotebald, liksom de senare biskoparna i det vikingatida Lund, hämtades från England. Det skapade under mycket lång tid framöver konflikt med ärkebiskopssätet i Hamburg-Bremen, som Danmark tillhörde under vikingatiden. Det är inte mycket som är känt om vilka andra avtryck som Svend Tveskæg satt i Lund, men under hans tid blev Lund Danmarks huvudmyntort vilket staden sedan var till långt in på medeltiden.

Svend Tveskægs död och begravning

Den bästa källan till information om hur Svend Tveskæg dog och var han begravdes är en äreskrift som skrevs år 1041 åt Svend Tveskægs son Knut den Stores änkedrottning Emma. Knut dog år 1035 och med äreskriften ville änkedrottningen förbättra bilden av sig själv och de danska kungarna för att tillsammans med sina söner Harald och Edward kunna behålla kontrollen över både England och Danmark. Den som fick i uppdrag att skriva äreskriften var en munk vid hovet i Winchester. Det var ingen lätt uppgift med tanke på hur mycket Svend Tveskæg och hans son Knut den Store hade plundrat och härjat i England, så en stor del av texten är troligen skönmålningar vilket minskar dess trovärdighet. Den beskriver dock hur det gick till när Svend Tveskæg dog och var han begravdes.

Enligt äreskriften blev Svend Tveskæg sjuk under en vistelse i Gainsborough i början av 1014. Han bad då sin son Knut att föra hem honom till Danmark efter döden och begrava honom där, eftersom han var väl medveten om att hans erövringståg mot England gjort honom impopulär hos folket. Den 3 februari 1014 avled Svend Tveskæg och begravdes i York. Knut begav sig till Danmark för överläggningar med sin bror Harald. Enligt äreskriften så togs Svend Tveskægs kvarlevor snart upp igen ur graven och sändes hem till Danmark. När kvarlevorna anlänt till Danmark sändes det ett bud till Knut och hans bror Harald om att skyndsamt ta hand om dem. Skriften säger att de begravde kvarlevorna i den grav som kungen inrättat åt sig i den trefaldighetskyrka som han själv låtit uppföra.

I Danmark anser man att den nämnda kyrkan måste ha varit en föregångare till Roskilde domkyrka, och att även Svend Tveskægs far Harald Blåtand ska ha begravts där. Nu har dock Harald Blåtands grav återfunnits i nordvästra Polen, vilket man kan läsa om i boken "Vikingakungens guldskatt" som publicerades sommaren 2021. Till skillnad från i Roskilde, där någon föregångare till Roskilde domkyrka inte har hittats, så har det hittats en kyrka här i Lund med en grav under koret, som daterats till omkring år 990 under Svend Tveskægs tid. Troligen var det därför i den här kyrkan som Svend Tveskægs kvarlevor lades ner någon gång under våren 1014.

Hur Svend Tveskægs kyrka togs ur bruk

Gravkammaren under golvet till Svend Tveskægs kyrka var tom när den undersöktes arkeologiskt. De kvarlevor som legat begravda där flyttades troligen till en gravkammare i den stora kyrkan Drotten. Det verkar nämligen som om Drotten först byggdes som en mindre kyrka någon gång på 1020-talet med kor, absid och bara ett kort långhus, samt en gravkammare under golvet till det korta långhuset och en gravkammare under koret.

Svend Tveskægs stavkyrka och kyrkogård med dammen norr om den. En gravkammare under koret vid den tiden måste varit avsedd för en kunglig person. Troligen togs Svend Tveskægs kyrka ur bruk någon gång på 1020-talet av hans son kung Knut den Store, och han flyttade då sin far Svend Tveskægs kvarlevor till gravkammaren under koret i Drotten.

Den stora kyrkogården runt Svend Tveskægs kyrka verkar däremot ha varit i bruk till år 1050 då en stor del av den, framför allt dess östra del, översvämmades av ett tjockt lager lera och dy, eller svämlager som det brukar kallas. Svämlagret har daterats dendrokronologiskt till år 1050-1051, och har tolkats som att det måste ha funnits något slags damm eller vattensjukt område någonstans norr om kyrkogården ungefär så som kartan visar. Topgrafiska studier har också visat att det fanns en svacka i terrängen på västra sidan av nuvarande Stortorget.

Troligen orsakade dammen återkommande översvämningar vid ihållande regn. Om den hade brustit så hade det orsakat katastrof för bebyggelsen söder om den eftersom hela Lund ligger i en lång sluttning ner mot Höjeå. Därför öppnades troligen fördämningen på kontrollerat sätt, vilket gjorde att en stor del av kyrkogården översvämmades.

På 1050-talet åstadkom en första våg av kyrkobyggnation i Lund att det snart fanns 9 träkyrkor, två kyrkor av sten och dessutom något slags klosterverksamhet med kyrkogård där Lunds domkyrka finns numera. Alla kyrkogårdarna runt de kyrkorna gjorde att kyrkogården som omgett Svend Tveskægs kyrka kunde göras mindre och koncentreras runt kyrkan Drotten.

Historien måste kanske skrivas om så småningom

Det man vet om Svend Tveskægs kyrka bygger på tolkningar av de arkeologiska fynden och de få skriftliga källor som nämner honom och hans kyrka. Det är förstås historia som kan komma att behöva skrivas om när det kommer ny information, vilket det kanske gör snart. Boken "Vikingakungens guldskatt" som publicerades sommaren 2021, berättar om innehållet i handskriften eller krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum" från 900-talet. Krönikan berättade bl.a. om hur det gick till när Svend Tveskæg blev kung över Danmark. Det var bara den första delen av krönikans tre delar som publicerades. De två följande delarna, varav den första av dem täcker Svend Tveskægs tid, håller på att bearbetas för att kunna publiceras så småningom. Det kan komma att ge oss ny kunskap om Svend Tveskæg och hans kyrka som gör att delar av den här besöksguiden måste skrivas om. Flera av de nämnda tolkningarna kan förstås också komma att bekräftas. När det finns ny information så kommer den här besöksguiden uppdateras.