Norra kyrkogården i Lund

Besöksupplevelse Sevärdhet
ca. 3-4 timmar
Högupplöst karta • Enkel översikt Norra kyrkogården i Lund på promenadavstånd från Lunds centrum är inte bara en begravningsplats. Den är också en stor och vacker grön oas och en intressant kulturhistorisk sevärdhet med anknytning till intressanta kulturhistoriska händelser. Den här besöksguiden berättar om många berömda personer med anknytning till Lund under 1800- och 1900-talet som finns begravda där. Norra kyrkogården är en vacker plats för promenader året om. Med den här besöksguiden kan man göra en kulturhistoriskt intressant promenad där under några timmar.

Svarta siffror i vit cirkel anger de platser som det berättas om. De svarta siffrorna som står direkt i kartan anger däremot kvarterens nummer. Det finns också några kvarter med speciella beteckningar som inte anges i kartan. Kvarteren längs den södra linjen heter LSA och LSB. Längs den västra linjen heter kvarteret LSV och längs den norra linjen heter kvarteret LNA.

Besökskartan nedan visar intressanta platser och personer på Norra kyrkogården som den här besöksguiden berättar om. Om man vill hitta en viss plats på kyrkogården så är det oftast enklast att först hitta till rätt kvarter.

När man går runt på kyrkogården kan man se vilket kvarter man har kommit till genom att titta efter de olika stenarna som visar kvarterets nummer enligt de nummer som kvarteren har på kartan. I den högupplösta kartan ser man mer exakt var de nämnda gravarna finns.

Det finns toalett vid kyrkogårdens södra entré. Ibland händer det dock att den är avstängd och då finns närmaste toalett i entrén till sjukhusets stora huvudbyggnad , ca. 300 meter från södra entrén till Norra kyrkogården.

Norra kyrkogårdens historia

Under hela medeltiden och fram till i början av 1800-talet begravdes de döda Lundaborna på kyrkogårdar inne i staden som omgavs av den gamla stadsvallen. Många kyrkogårdar i städerna var dock överfulla, och deras närhet till den intilliggande bebyggelsen skapade sanitära problem, så 1805 kom det en kunglig förordning från Gustav IV Adolf om att städernas kyrkogårdar skulle flyttas utanför stadsgränserna.

En av alla stenar på Norra kyrkogården som informerar om vilket kvarter man står vid. I Lund hade södra armén upprättat ett sjukhus, men där härjade det smittsamma sjukdomar. 1809 tog domprosten och professorn Johan Jacob Hellman upp problemet i en skrivelse till magistraten. Han skrev "hwaraf menniskor nästan dageligen genom döden bortryckas" och menade att det var nödvändigt att "snart utse en wäl afpassad Begrafningsplatts utom staden, för att i möjeligaste måtto förekomma smittans allmänna utbredande". Förslaget godtogs och brukningsrätten till en fäladslott som låg vid Getingevägen löstes in redan samma år. Kostnaderna för kyrkogården skulle delas mellan staden, universitetet och domkyrkan.

Det dröjde dock ända till den 27 maj 1816 innan kyrkogården kunde tas i bruk pga domkyrkorådets skrala kassa och tvister om fördelningen av kostnaderna. Då bestod kyrkogården av det som idag är kvarter 25 och 26. Smeden Jacob Löfgren blev den förste som begravdes där, men hans gravsten finns inte kvar längre. Från början hade inte kyrkogården den prydliga inhägnad som planerats utan begränsades på östra sidan av ett stengärde, på västra sidan av en hagtornshäck och på de övriga sidorna av diken. Kyrkogården var indelad i åtta kvarter och längs gångarna stod täta rader med almar.

1837–1839 köptes ett par fäladslotter väster om den dåvarande kyrkogården, och 1841 utvidgades den med det som idag är kvarteren 21 till 24. Då hade den gamla delen blivit fullbelagd med gravar även på gångarna, så 1843 fick akademiträdgårdsmästaren Carl Lundberg i uppdrag att ta fram ett förslag på gångar både på den nya och den gamla delen. Han föreslog ett system med slingrande gångar i engelsk parkstil för gamla delen, dessa finns kvar där än idag. Den nya delen planerades utifrån två stora kvarter med tre parallella gångar.

1873 utvidgades kyrkogården norrut med det som idag är kvarter 27 till 32. 1887–1890 köptes ytterligare två lotter in väster om kyrkogården. Den största utvidgningen av kyrkogården gjordes 1890 med det som idag är kvarter 1 till 11.

Gravkapellet (1) uppfördes 1895 och ritades av arkitekten Henrik Sjöström som finns begravd vid (8). Norra kyrkogården saknade länge en byggnad där det kunde hållas begravningsgudstjänst. Fram till att Allhelgonakyrkan stod klar 1891 var Klosterkyrkan och Domkyrkan de enda byggnader där det kunde hållas begravningsgudstjänst, men avståndet ansågs vara för långt från dem till Norra kyrkogården. Därför uppfördes det 1895 ett gravkapell (1) vid kyrkogårdens södra entré. Gravkapellet ritades av arkitekten Henrik Sjöström, som var elev till domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall, och det användes fram till 1960. Numera används gravkapellet som gudstjänstlokal av etiopisk-ortodoxa församlingen. Henrik Sjöström är också är begravd på Norra kyrkogården vid (8).

1912–1913 utvidgades kyrkogården ytterligare åt nordväst med det som idag är kvarter 12 till 20, och 1924–1925 åt nordöst med det som idag är kvarter 34 till 46. 1950 införlivades den södra delen av det nordvästra området med kyrkogården, och 1953 utvidgades kyrkogården åt nordväst ända ut till Kävlingevägen. 1960 byggdes Sankt Olofs och Uppståndelsens kapell med krematorium (33) i kyrkogårdens nya nordvästra del. Den sista utvidgningen av kyrkogården gjordes 1971 när ytterligare ett område tillkom i nordväst, det som idag är kvarter 48 till 50.

1) Gravkapellet

Det vackra gravkapellet vid Norra kyrkogårdens södra entré, se bilden i historiken ovan, ritades av arkitekten Henrik Sjöström och uppfördes 1895. Numera används gravkapellet som gudstjänstlokal av etiopisk-ortodoxa församlingen. Henrik Sjöström, som var elev till domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall, är begravd på Norra kyrkogården vid (8).

2) Åke Hansson

Till vänster om den breda huvudgången från kyrkogårdens södra entré, i det kvarter som kallas för södra linjen (LSA), finns graven för krögaren Åke Hansson. Han föddes i Stångby den 1 november 1836 och dog här i Lund den 14 mars 1899.

Krögaren Åke Hanssons grav. Åke Hansson var lantbrukare i Stångby innan han blev krögare. Han tog år 1887 över den krog som fanns i det som numera är Företagarnas, tidigare Fabriks- och Hantverksföreningens, hus på Bredgatan 5, och som kom att kallas för Åke Hans. Bland stamgästerna på hans krog fanns bl.a. August Strindberg under den tid han vistades i Lund, mellan 1897 och 1899. August Strindberg umgicks ofta på Åke Hans med Axel Wallengrens kusin Waldemar Bülow och Bengt Lidforss, som senare blev professor i Botanik och en av Socialdemokraternas förgrundsgestalter.

När Åke Hansson dog gick August Strindberg med i processionen vid begravningen. Man kan läsa mer om både August Strindberg, Åke Hansson och hans krog Åke Hans i besöksguiden om August Strindberg i Lund.

3) Martin Weibull

Till höger om den breda huvudgången från kyrkogårdens södra entré, i det kvarter som kallas för södra linjen (LSA), finns historieprofessor Martin Weibulls grav.

Historieprofessor Martin Weibulls grav. Martin Weibull föddes den 24 december 1835 Landskrona och blev student vid Lunds universitet 1853, och så småningom professor i historia. Han blev tidigt anhängare av skandinavismen, som var en rörelse som ville närma de skandinaviska folken som man ansåg hade kulturella, geografiska och historiska band. 1866 var Martin Weibull med och grundade Föreningen för Skånes fornminnen och historia, som några år senare gick ihop med Hallands fornminnesförening och då bytte namn till De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening.

Martin Weibull och De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening var de drivande krafterna bakom tillkomsten av Monumentet till minne av Slaget vid Lund. Föreningen låg även bakom bildandet av Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige den 22 november 1882. Detta skedde tillsammans med landmålsföreningar, som var ett slags hembygdsföreningar, bl.a. med Georg Karlin från Skånes landmålsförening. Martin Weibull blev Kulturhistoriska föreningen för södra Sveriges förste ordförande. Han dog den 17 april 1902 i Lund.

4) Gösta Adrian-Nilsson, GAN

I kvarter 25, ett av Norra kyrkogårdens två äldsta kvarter, finns konstnären och författaren Gösta Adrian-Nilssons, GAN, grav. Han är jämte silversmeden Wiven Nilsson (23) den ena av Lunds två mest kända tidiga modernister. Gösta Adrian-Nilsson föddes den 2 april 1884 och växte upp i huset i korsningen mellan Korsgatan och Trädgårdsgatan i det område som brukar kallas för Nöden här i Lund. Gösta Adrian-Nilsson reste till Berlin 1914 för att studera modernismen. 1916 flyttade han till Stockholm där han blev en pionjär inom den svenska modernistiska konsten. Gösta Adrian-Nilsson och Wiven Nilsson inspirerades mycket av varandra. Gösta Adrian-Nilsson dog den 29 mars 1965 i Stockholm.

5) Harry Karlsson

Byggmästaren Harry Karlsson, vars grav finns i kvarter 22, föddes den 12 juni 1903 i Trelleborg och blev snickargesäll.

Byggmästaren Harry Karlssons grav. 1936 startade han Byggnads AB Harry Karlsson i Lund som han drev till 1967 då verksamheten såldes. Han började bygga prefabricerade småhus som monterades på tomten vilket var något han utvecklade med inspiration från USA. Han byggde tusentals bostäder, främst villor och radhus, i Lund men också på många andra ställen, bl.a. i Trollhättan, Göteborg och Stockholm.

Gravstenen har den ovanliga formen av en kub. Förutom Harry Karlsson själv, är hans första hustru Hedda Karlsson och Hillevi Forssander som han var sambo med efter sitt andra äktenskap, begravda där.

Tillsammans med Marianne Wahlgren, som han var gift med i sitt andra äktenskap, är Harry Karlsson far till författaren Anna Wahgren. Hon är i sin tur mor till Sara Danius, som var Svenska Akademiens ständiga sekreterare men och dog 2019, så Harry Karlsson var hennes morfar.

6) Theodor Wåhlin

Domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlins grav. I norra kanten av kvarter 22 finns domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlins grav. Han föddes den 16 december 1864 och dog den 10 januari 1948 här i Lund.

1910 blev Theodor Wåhlin domkyrkoarkitekt och han rekonstruerade bl.a. det astronomiska uret i Lunds domkyrka, tillsammans med tornurmakaren Julius Bertram-Larsen. Uret återinvigdes i samband med domkyrkans 800-årsjubileum 1923. Theodor Wåhlin har också varit arkitekt för en mängd byggnader som finns kvar i Lund än idag, t.ex. byggnaden vid Krafts torg där Lunds stift har sitt kansli och det stora tegelhuset i norra änden av Stortorget.

7) Otto Lindfors

Otto Lindfors grav finns i sydöstra änden av kvarter 23. Han föddes den 28 juli 1781 i Karstorp nordväst om Vetlanda i Småland där hans far var komminister, ett slags biträdande präst inom kyrkan. 1798 blev han student vid Lunds universitet där han fyra år senare blev magister.

Professor Otto Lindfors grav. Mellan åren 1802-1803 höll Otto Lindfors fem disputationer på latin om gymnastiken, leken och idrotten, vilket gjorde honom till pionjär och föregångare till Per Henrik Ling som brukar kallas för den svenska gymnastikens fader. Otto Lindfors blev docent i teoretisk filosofi 1805, professor i historia 1816, prästvigdes 1819 och blev 1826 professor i latin och romersk vältalighet. 1822-1823 och 1829-1830 var han rektor för Lunds universitet.

1818 köpte Otto Lindfors det s.k. Lindforska huset på Adelgatan, som numera är ett av det kulturhistoriska friluftsmuseet Kulturens hus. Dessförinnan ägdes huset från 1807 av den tidigare nämnda Per Henrik Ling. Det var medan Otto Lindfors var rektor för Lunds universitet som han, på morgonen den 8 september 1829, larmades om att det låg en död människa ute på Adelgatan framför hans hus. Det var en student som mördats i huset bredvid under natten. Det huset har sedan dess kommit att kallas för Locus Pecatorum, som betyder Syndernas hus. Man kan läsa mer det i besöksguiden om Locus Peccatorum och studentmordet 1829. Otto Lindfors dog den 8 mars 1841, medan han fortfarande bodde i huset på Adelgatan.

8) Henrik Sjöström

Arkitekten Henrik Sjöströms grav. I nordvästra hörnet av kvarter 25, som är ett av Norra kyrkogårdens två äldsta kvarter, finns graven för arkitekten Henrik Sjöström. Han föddes den 13 december 1856 här i Lund och dog den 27 juli 1934.

Henrik Sjöström var elev till domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall mellan 1874 och 1881. Henrik Sjöström drev sedan en egen arkitektverksamhet här i Lund. Han var arkitekt för en lång rad byggnader som finns kvar än idag. En av dem är gravkapellet som vi berättade om i avsnittet ovan om Norra kyrkogårdens historia. Ett annat exempel är Thomanderska studenthemmet där han var arkitekt när det byggdes om 1895.

9) Jöns Petter Borg

Färgerifabrikören Jöns Petter Borgs familjegrav finns i södra änden av kvarter 26, ett av Norra kyrkogårdens två äldsta kvarter. Han föddes den 13 augusti 1781 och dog den 13 mars 1851.

Färgerifabrikören Jöns Petter Borgs familjegrav. Färgerirörelsen grundades 1739 av Jöns Petters farfar Hans Petter Borg och den var belägen i det kvarter här i Lund som har fått namnet Färgaren. Jöns Petter Borg var bara 15 år när hans far Fredrik Borg dog 1796 och hans mor Hedvig Möller förordnades då som förmyndare för sina barn. Hon drev sedan färgerirörelsen fram till 1806 då Jöns Petter tog över ansvaret för familjeföretaget. Senare blev han också riksdagsman.

Vid 1800-talets början blev Stortorget för trångt för att tjäna som stadens varutorg och då diskuteras det att istället anlägga ett nytt torg på Sankt Peters Kyrkogård, det som numera kallas för Petriplatsen eller Linnéplatsen. Men det gillade inte Jöns Petter Borg, för där var hans far och faderns två hustrur, samt Jöns Petter Borgs första hustru Gunilla Ruhe, begravda. Där Mårtenstorget finns nu fanns tidigare en stor privat trädgård. Jöns Petter Borg köpte in den och erbjöd sig att donera den till staden om det nya marknadstorget istället anlades där. På så sätt ville han förhindra att kreatursmarknaderna förlades till kyrkogården där hans släkt var begravd. Han fick igenom sin vilja, och på 1840-talet anlades Mårtenstorget.

10) Henric Schartau

Väckelsepredikanten Henric Schartaus grav. I nordvästra hörnet av kvarter 26, ett av Norra kyrkogårdens två äldsta kvarter, finns Henric Schartaus grav. Han föddes här i Lund den 27 september 1757 och dog den 3 februari 1825. Henric Schartau studerade vid Lunds universitet på 1770-talet, prästvigdes i Kalmar 1780 och blev senare komminister i Lunds domkyrka.

Henric Schartau var väckelsepredikant, och gav upphov till en väckelserörelse som brukar kallas för schartauanismen som spreds framför allt i Skåne och på västkusten. Den kännetecknas av att strängt hålla fast vid kyrkans ordning och ämbete med betoning på ord och sakrament, och tar fasta på den lutheranska kallelsetanken.

På Domkyrkoplatsen här i Lund står det en staty av Henric Schartau som uppfördes 2003.

11) Gottfrid Billing

Biskop Gottfrid Billings grav. Gottfrid Billing, vars grav finns i norra änden av kvarter 26, föddes i Önnestads socken den 29 april 1841. Han skrevs in som teologie studerande vid Lunds universitet i början av 1860-talet. Från 1898 till den 14 januari 1925, då han dog, var han biskop här i Lund. Från 1889 till 1906 var Gottfrid Billing dessutom riksdagsledamot i första kammaren och företrädde en mycket konservativ politisk uppfattning. Han har också varit hovpredikant både hos kung Oscar II och kung Gustaf V. Från år 1900 och fram tills han dog var han ledamot av Svenska Akademien.

I riksdagsdebatterna motsatte Gottfrid Billing sig varje förslag som innebar utökad allmän rösträtt, och i kammaren såg han liberalerna som det största hotet mot samhället. I en debatt inom Svenska kyrkan omkring 1908 till 1910 angående djävulens existens, stod han för åsikten att djävulen finns eftersom Frälsaren själv hade sagt så. Den 28 september 1918 blev han juris hedersdoktor här i Lund, och den 6 juni 1921 fick han ta emot den kungliga Serafimerorden.

12) Elin Wägner

Författaren, journalisten och feministen Elin Wägners grav. Den innersta gravstenen är över henne. Författaren, journalisten och feministen Elin Wägner är begravd i norra delen av kvarter 28. Hon föddes här i Lund den 16 maj 1882, men dog i Rösås i Bergs socken i Kronobergs län den 7 januari 1949.

Förutom sitt författarskap är Elin Wägner känd för sitt engagemang för kvinnlig rösträtt och för att hon var med och grundade Rädda Barnen år 1919. 1944 blev hon ledamot av Svenska Akademien.

När Elin Wägner föddes bodde familjen på övervåningen av Lunds privata elementarskola, som då låg vid Vårfrugatan intill stadshäktet. Senare bodde hon en tid i gårdshuset på Grönegatan 10, där en minnesskylt på väggen berättar om att hon har bott där.

På Elin Wägner-sällskapets webbplats hittar man mycket mer om Elin Wägners liv och författarskap.

13) Gaby Stenberg

Skådespelerskan Gaby Stenbergs grav. Den liggande gravstenen på marken är över henne och hennes man. Gaby Stenberg, vars grav finns i östra kanten av kvarter 30, föddes den 9 januari 1923 i Tokyo. Hon var dotter till den svenske affärsmannen Sven Stenberg, som vid den tiden arbetade för ett japanskt handelsföretag. Familjen flyttade hem till Sverige igen samma år som Gaby Stenberg föddes.

Så småningom började Gaby Stenberg på en musikskola i Stockholm, där hon lärde sig spela piano, och hon tog även sånglektioner. Senare gick hon på teaterskola, men redan innan dess hade hon debuterat med en roll som en ung flicka i filmen Bombi Bitt och jag, och senare i en lite större roll i filmen Sigge Nilsson och jag.

Gaby Stenberg medverkade i omkring 40 filmer och TV-serier, under 1990-talet bl.a. i serierna Goda Grannar och i Rederiet, där hon gjorde rollen som Beatrice Dahlén. Hon har även gjort roller på scen på Oscarsteatern i Stockholm och på Malmö stadsteater. Under en tid arbetade hon dessutom som logoped i Malmö och senare som lärare vid Vadstena-Akademien. Hon dog den 20 september 2011 i Stockholm.

14) Domkyrkograven

Domkyrkograven i kvarter 32 tillkom under intressanta omständigheter. När domkyrkoarkitekten Georg Brunius ledde renoveringen av domkyrkan år 1833 så stod 14 kistor i ett gravkor under trappan upp till högkoret i domkyrkan, som fortfarande finns kvar intakt än idag. I en av kistorna låg Peder Winstrup och i de övriga kistorna låg familjemedlemmar och släktingar till honom som hade begravts i samma gravkor. Brunius tyckte att kistorna var i vägen, så de, och även kistorna i gravkoret bredvid, flyttades ned i kryptan, men där blev de inte kvar länge eftersom kryptan skulle hållas snygg och luftig, som det uttrycktes.

Domkyrkograven. Kistorna flyttades till ett rum i norra tornets nedre del, där de blev kvar till 1850-talet då utrymmet behövdes för andra ändamål. Då hamnade kistorna istället i ett rum i södra tornets nedre del Det rummet murades igen som en permanent lösning för att tillgodose den ursprungliga gravrätten om att få vila i domkyrkan.

1860 utsågs Helgo Zettervall till ny domkyrkoarkitekt, och 1869 godkändes hans ombyggnadsplaner för domkyrkan som innebar att de befintliga tornen skulle rivas. Därmed behövde kistorna flyttas igen. Problemet, var kistorna skulle ta vägen, löste Helgo Zettervall en mörk natt år 1875. Han var orolig över hur Lundaborna skulle reagera, så i skydd av mörkret lät han lasta 26 kistor, alla kistorna utom den som innehöll Peder Winstrup, på vagnar som hästar sen drog ut till Norra kyrkogården. Där begravdes de i en anonym massgrav som fylldes igen utan att någon gravvård restes.

Baksidan av gravstenen på domkyrkograven med namn som numera är svåra att läsa. Men 1913, när Theodor Wåhlin var domkyrkoarkitekt, beslutades det att en gravsten skulle resas på platsen. Möjligen grundades domkyrkoförsamlingens beslut också på ett mått av skam eller ånger över hur graven tillkommit. Kistorna grävdes upp igen och man letade efter kistplåtar med inskriptioner om vem som låg i kistorna. Namnen på de kistplåtar som hittades ligger till grund för vilka som antogs vara begravda där. De namnen finns på baksidan av stenen, men de är svåra att läsa numera.

Det satt dock inte några kistplåtar på själva kistorna, och det har visat sig i efterhand att de kistplåtar som hittades inte hörde till de kistor som låg i graven. Kistplåtarna kom istället från andra som hade begravts senare i domkyrkan, framför allt biskopar och professorer. Namnen man kan läsa på gravstenen är alltså inte de personer som finns begravda där.

Någon full klarhet i vilka som vilar i graven kommer vi nog aldrig få, men det bör framför allt vara Peder Winstrups familj och släktingar till honom. Det är också personer som begravdes i gravkoret bredvid det Winstrupska gravkoret under trappan i domkyrkan. Peder Winstrups kvarlevor finns numera i en ny kista i domkyrkans norra torn, efter en återbegravning den 11 december 2015.

15) Holmgrens familjegrav

För Lundaborna har Holmgrens i över hundra år varit synonymt med Holmgrens charkuteri i saluhallen. Deras familjegrav finns i nordöstra hörnet av kvarter 32. Det var Nils Holmgren och hans hustru Elna Persson som startade charkuterirörelsen den 14 november 1898, och då låg den på Tomegatan här i Lund. Nils Holmgren föddes i Härslöv norr om Landskrona den 2 augusti 1871 och Elna föddes här i Lund den 6 november 1879.

Nils Holmgrens charkuteri på Stortorget i Lund 1907. Från 1900 saluförde de också sina charkuteriprodukter från en vagn på Stortorget. När saluhallen invigdes den 21 april 1909 så flyttade de in sin verksamhet dit, och där finns de kvar än idag mer än hundra år senare. Nils dog den 22 maj 1947 och Elna den 11 december 1954 i Lund.

Nils och Elnas dotter Helga Ahlfors arbetade i Holmgrens charkuteributik i omkring 60 år. Hon föddes i Lund den 25 juli 1904. Efternamnet Ahlfors fick hon när hon gifte sig med Wilhelm Ahlfors, född den 26 januari 1903 i Lund. Han arbetade i Arthur och Amalia Borglins kötthandel som också fanns i saluhallen. Helga och Wilhelm tog över Holmgrens charkuteri efter Nils och Elna och drev den vidare tillsammans. 1951 köpte de också Arthur och Amalia Borglins kötthandel och slog ihop den med Holmgrens charkuteri.

Holmgrens kötthandel finns i saluhallen i Lund än idag. Wilhelm Ahlfors dog den 31 maj 1961, men Helga fortsatte driva Holmgrens charkuteri vidare tills deras söner Leif Ahlfors, född den 9 juli 1931, och Lennart Ahlfors, född den 9 december 1938, tog över verksamheten. Helga Ahlfors dog den 4 december 1985.

En annan sak som Lundaborna associerar med Holmgrens charkuteri är deras speciella korv som kallas för Knake. Arthur och Amalia Borglins kötthandel började tillverka en egen variant av tysk knackwurst redan på 1910-talet. Den kryddblandning som gett Knake dess speciella karaktär är däremot något som Leif Ahlfors komponerade omkring 1965 tillsammans med charkuteristen Ove Hansson från Marieholm.

Lennart Ahlfors arbetade på Holmgrens charkuteri tills han dog den 15 januari 2009. Leif Ahlfors, som lämnade charkuteriet tidigare, dog den 29 december 2017 men begravdes i Bjärred.

16) Gertrud Serner Petrén

Gertrud Serner Petréns och hennes make Sture Petréns grav. Gertrud Serner, vars grav finns i östra änden av kvarter 34, föddes i Lund den 6 oktober 1906 som dotter till ingenjören Jöns Jönsson Serner och Elin Åkesson. Efter att ha blivit filosofie kandidat i konsthistoria vid Lunds universitet 1936, anställdes Getrud Serner året därpå som amanuens vid Nationalmuseet i Stockholm, där hon senare blev intendent och 1949 dess försteintendent.

Gertrud gifte sig med Sture Petrén den 22 augusti 1942 i Lund. Han föddes den 3 oktober 1908 i Stockholm och blev juridikstudent vid Lunds universitet 1925. Han avlade kandidatexamen 1929 och kandidatexamen inom historia medan han väntade på att bli behörig som domare. Sedan arbetade han som domare under många år i olika sammanhang tills han kom till utrikesdepartementet 1949, och företrädde bl.a. Sverige inom Europarådet. 1967 blev han ledamot av den internationella domstolen i Haag, vilket han var i tio år.

Sture Petrén dog den 13 december 1976 i Genéve, och Gertrud Serner Petrén dog den 13 december 1996 i Stockholm.

17) Gabi Citron-Tengborg

Keramikern och formgivaren Gabrielle Citrons grav. I kvarter 46 finns graven för keramikern och formgivaren Gabrielle Citron, eller Gabi som hon oftast kallades. Hon föddes den 22 februari 1930 i Fristaden Danzig. Det är numera den polska staden Gdansk, men som på den tiden mest hade tysktalande befolkning. Familjen kom till Sverige 1939, och 1950 till 1954 studerade hon vid Konstfack i Stockholm.

1954 gifte Gabi sig med lantmätaren Erik Tengborg, och vid samma tid började hon arbeta hos Gustavsbergs Porslinsfabrik men slutade 1956 då hon blev gravid. 1964 flyttade familjen till Lund där Erik Tengborg blev stadsingenjör. Gabi byggde då en verkstad med ugn i hemmet och återupptog sitt arbete som keramiker. Hon arbetade främst med skulpturer och reliefer som ofta var avsedda för offentliga miljöer i städer som Lund, Stockholm, Malmö m.fl, och hon har haft utställningar i bl.a. Stockholm, Lund, Höganäs och Visby. Hennes verk finns på flera olika museer, bl.a. Kulturen i Lund, i Helsingborg och Jönköping. Gabi Citron dog den 30 maj 2009.

18) Vipeholmsgraven

I östra kanten av kvarter 46 finns det en gravplats där patienter från Vipeholms sjukhus begravdes mellan åren 1935 och 1965. Graven användes för att begrava de patienter som inte hade några anhöriga som ville eller hade råd att begrava dem. Vipeholm, som öppnades 1935, var ett sjukhus här i Lund för förståndshandikappade, så kallat sinnesslöa, men också för döva personer som även de sågs som förståndshandikappade på den tiden. Från början var det enbart en institution för vuxna män, men redan omkring 1937 öppnades också avdelningar för kvinnor och senare även för barn. Det ansågs skamligt att ha förståndshandikappade släktingar och barn, så de övergavs ofta av de anhöriga.

Det var på Vipeholms sjukhus som de uppmärksammade s.k. sockerexperimenten utfördes mellan 1947 och 1955. En stor andel av patienterna matades, utan de anhörigas vetskap, med sötsaker som choklad och kola för att undersöka vad som orsakar tandröta, karies. Resultatet blev förödande för tänderna som blev helt förstörda, ruttnade och drogs ut. Resultatet av studierna ledde till att en stor kampanj för kariesprofylax drogs igång i Sverige 1957. Den etiska debatten uppstod dock långt senare.

På gravstenen står det "Var resan stormig huru skön är hamnen". Möjligen skulle resan blivit något mindre stormig om de inte utsatts för de grymma sockerexperimenten. Vipeholmspatienterna fick betala priset för den generellt sett goda tandhälsan hos svenskarna. Vipeholms sjukhus stängdes 1982. De kvarvarande patienterna flyttade då till mindre enheter som gruppbostäder, oftast i den egna hemkommunen.

19) Carl Göran Ljunggren (Kal P Dal)

Rockmusikern Kal P Dals grav. Sångaren, gitarristen, låtskrivaren och radioprataren Carl Göran Ljunggren, vars grav finns i östra kanten av kvarter 41, var mer känd under sitt artistnamn Kal P Dal. Han föddes i Arlöv den 28 januari 1949 och dog här i Lund den 18 januari 1985.

Kal P Dal inledde sin musikaliska bana som pausunderhållare med egna låtar och covers på olika klubbar i Lund i början av 1970-talet. Han sjöng skånsk rockmusik, och i slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet var han en av Sveriges mest populära liveartister.

Hans första LP-skiva Till Mossan! spelades in live och producerades 1977 av Peps Persson, som även ordnade skivkontraktet. Skivan blev en stor succé och såldes i över 100 000 exemplar.

20) Romska begravningsplatsen

I nordöstra hörnet av kvarter 41 finns den romska begravningsplatsen med stora och mycket vackert utsmyckade sarkofager.

21) Mandeiska begravningsplatsen

På norra sidan av kvarter 37 finns den mandeiska begravningsplatsen. Mandeism är en trosinriktning med Johannes Döparen i centrum. De troende kallas för mandéer och mandeismen har ungefär 100 000 utövare, främst i Irak och södra Iran. Det finns en mandeisk församling i Lund också.

22) Lunds lasaretts barngravar

Lunds lasaretts barngravar. På norra sidan om kvarter 18 finns Lunds lasaretts gravar för de som dog före eller straxt efter födelsen.

Det är svårt att inte bli berörd när man går där och ser på de små vackra gravstenarna. Många av gravarna har en gravsten med bara ett datum, vilket anger att de dog samma dag som de föddes. Några av gravarna har en gravsten med ett tidigare dödsdatum än födelsedatumet, vilket betyder att de dog innan de föddes.

23) Wiwen Nilsson

I sydvästra delen av kvarter 37 finns graven för silversmeden Wiwen Nilsson. Jämte Gösta Adrian-Nilsson, är han en av Lunds kända tidiga modernister. Wiwen Nilsson föddes den 19 maj 1897 i Silversmeden Wiwen Nilssons grav. Köpenhamn. Ursprungligen hette han Karl Edvin Nilsson men bytte 1954 till namnet Wiwen Nilsson. Hans far Anders Nilsson, som var juvelerare, tog 1899 över en rörelse och blev hovjuvelerare. Wiwen tog över rörelsen efter sin far 1927, men kallade sig inte för juvelerare utan för silversmed. Han bodde i ett hus på Kyrkogatan 3 i Lund, där biografen Kino finns nu. Butiken låg ut mot gatan och ateljé och verkstad in mot gården. Wiven Nilsson och Gösta Adrian-Nilsson inspirerades mycket av varandra som tidiga modernister. Wiwen Nilsson utvecklade ett stramt geometriskt formspråk och var fram tills han dog, den 8 januari 1973, en internationellt ledande representant för svenskt silver- och guldsmide.

24) Per Bagge

I kvarter 33, på östra sidan av den breda huvudgången genom Norra kyrkogården, finns graven för fotografen Per Bagge. Han föddes den 23 januari 1866 i Övre Ullerud i Värmland. Efter utbildning i Stockholm flyttade Per Bagge till Lund 1893, och började arbeta som fotograf i Lina Jonns fotografiska ateljé som hon öppnade 1891 vid Bantorget i Lund.

Fotograf Per Bagges grav. Lina Jonn anställde även en fotograf som hette Albert Wilhelm Rahmn, och Linas systrar Maria och Hanna Jonn var också medarbetare i ateljén. 1895 gifte sig Lina Jonn med en norrman och överlät då ateljén till systern Maria, som senare sålde den till Per Bagge. Han drev den vidare under namnet "Lina Jonns efterträdare" fram till 1903 då han började driva den i sitt eget namn.

Per Bagge blev, precis som Lina Jonn, en skicklig porträttfotograf, men både han och Albert Wilhelm Rahmn tog också många bilder av byggnader och gator i Lund från slutet av 1800-talet och de första årtiondena av 1900-talet. Deras många bilder, som ofta togs på glasplåtar med hög upplösning och knivskarp skärpa, har numera gjorts tillgängliga online utan upphovsrätt i Lunds universitetsbiblioteks stora samling av digitalt material. Det är en ovärderlig kulturskatt, inte minst för vår turistinformation som visar det kulturhistoriska Lund genom flera av deras bilder i olika sammanhang.

Per Bagge var med och stiftade Svenska fotografers förbund 1895, och var också ledamot av dess styrelse under flera år. Han gifte sig med Valborg Wieder i Lund den 23 juni 1908. Per Bagge dog den 12 mars 1936, och Valborg fortsatte driva fotoateljén vidare efter hans död.

25) Carl Alfred Berg (Fader Berg)

Carl Alfred Bergs, eller Fader Bergs, grav. Carl Alfred Berg var tonsättare, dirigent och körledare. Hans grav finns i västra änden av kvarter 34. Carl Alfred Berg föddes i Hudiksvall den 13 oktober 1857 och dog i Lund den 17 april 1929.

Carl Alfred Berg var först student i Uppsala inom naturvetenskapliga ämnen, men från 1886 fortsatte han istället sina studier vid Lunds universitet och avlade examen som filosofie kandidat 1888. Det var under sin tid som student som han blev involverad i sång- och musiklivet.

Förutom ett avbrott för musikstudier vid konservatoriet i Leipzig 1894-1896, så var han anförare för Lunds Studentsångförening ända från 1891 till 1925. Han kallades ofta för Fader Berg.

Under Carl Alfred Bergs tid som anförare för Lunds Studentsångförening genomförde föreningen ett stort antal omtalade turnéer inom såväl Sverige som i Europa och till USA. Vid Lunds universitets 250-årsjubileum 1918 utnämndes han till filosofie hedersdoktor.

26) Karl Petrén

Karl Petrén, vars grav finns i västra änden av kvarter 34, föddes den 2 december 1868 som son till kyrkoherden i den lilla byn Halmstad nordväst om Svalöv i Skåne. Han skrevs in som student vid Lunds universitet 1885 och utbildade sig till läkare. Han blev också medlem i den radikala studentföreningen "De unga gubbarna" tillsammans med bl.a. författaren Axel Wallengren (38).

Professor Karl Petréns grav. Karl Petrén disputerade 1895 och blev docent i praktisk medicin året därpå. Mellan 1902 och 1910 var Karl Petrén professor i praktisk medicin i Uppsala och från 1910 i Lund där han samtidigt blev överläkare vid lasarettet. Mellan 1911 och 1916 var han ledamot av Lunds stadsfullmäktige. Karl Petréns vetenskapliga arbete var framför allt inriktat på nervsystemets sjukdomar, men han forskade också mycket på kostens betydelse för behandling av diabetes. Mellan 1911 och fram tills han dog den 16 oktober 1927 var han inspektor för Helsingkrona nation, studentnationen för Helsingborg och Landskrona.

När poeten Emil Kléen, en av August Strindbergs vänner, vårdades på lasarettet i Lund för bl.a. syfilis och en illa skött struptuberkulos i december 1898, så vårdades han bland annat av Karl Petrén. August Strindberg var där när Emil Kléen dog den 10 december 1898, vilket man kan läsa mer om i vår besöksguide om August Strindberg i Lund.

27) Preben Nodermann

Hymnologen, tonsättaren och domkyrkokapellmästaren Preben Nodermanns grav. Hymnologen, tonsättaren och domkyrkokapellmästaren Preben Nodermann sägs vara den som startade domkyrkokören i Lunds domkyrka. Hans grav finns i västra delen av kvarter 34.

Preben Nodermann var student vid Lunds universitet och avlade examen som organist och filosofie licentiat 1895 och som kyrkosångare 1896. Från 1903 och fram till sin död var han domkyrkoorganist och kapellmästare i Lunds domkyrka. 1905 till 1926 gav han ut samlingen Lunds domkyrkas körsånger som innehåller både bearbetningar och egna kompositioner. Preben Nodermann föddes i Hjørring i Danmark den 11 januari 1867 och dog den 14 november 1930.

28) Gunnar Serner

Gunnar Serner var en svensk författare mer känd under sin pseudonym Frank Heller. Han föddes den 20 juli 1886 i Lösens socken i Blekinge och dog den 14 oktober 1947 i Malmö. Hans grav finns i nordvästra delen av kvarter 30.

Författaren Gunnar Serners grav. Familjen flyttade till Bosarp norr om Eslöv och när Gunnar var 15 år avlade han studentexamen vid Katedralskolan här i Lund. Under tiden han gick på Katedralskolan bodde han hos sin faster på Östra Mårtensgatan 20.

Gunnar Serner studerade vidare vid Lunds universitet och blev doktor i engelska när han var 24 år. Men han hamnade också i en lånekarusell under tiden vid Lunds universitet. Bland annat spenderade han pengar på punsch och restaurangbesök i Köpenhamn tillsammans med den kände överliggaren Sam Ask.

1912 gjorde Gunnar Serners ekonomiska situation att han bestämde sig för att lämna landet. Han förfalskade några växlar, som var ett banklån med kort löptid som garanterades av en borgenär, och lyckades växla in två av dem. Vid det tredje försöket blev bankpersonalen misstänksam och då gick han därifrån, tog båten till Köpenhamn, och därifrån tåget till Hamburg, varifrån han reste vidare till London.

Under tiden utomlands började Gunnar Serner skriva noveller för att skaffa sig nya inkomster, vilket gjorde att han ekonomi kom på fötter igen. Från 1914 skrev han under pseudonymen Frank Heller. Under återstående av sitt liv var han mycket produktiv som skribent och författare.

29) Hildisch familjegrav

Familjen Hildisch familjegrav på västra sidan av den breda huvudgången genom Norra kyrkogården, som kallas för östra linjen, har en lite mer ovanlig och vacker gravvård i form av en sörjande kvinna som sitter på en bänk. De som vilar i den här graven är Carl Julius Hildisch, hans två år yngre bror Wilhelm Hildisch samt Wilhelms hustru Ingeborg och deras son Frithiof Hildisch.

Garverifabrikörerna Hildischs familjegrav. Bröderna Hildischs far Carl Hildisch härstammade från Tyskland, men flyttade till Norge 1859 där han startade ett garveri. På 1890-talet gav han sina söner i uppgift att starta ett garveri i Sverige också, och det gjorde de 1897 genom att köpa fabrikör Carl Theodor Lundboms garveri på Bredgatan i Lund. De gjorde en större ombyggnad, moderniserade fabriken och byggde en ny stor fabriksbyggnad.

Hildischs fabrik blev ett av Sveriges största garverier med 50-60 anställda och ganska stor export av bl.a. skinn till Amerika för klädsel i automobiler. 1907 drabbades de dock av en katastrof när båda fabrikens huvudbyggnader brann ner. De fick snart igång produktionen igen och efter några år var verksamheten lika stor som före branden. När den äldre av bröderna, Carl Hildisch, dog 1920 så lades garveriet ned. Den yngre brodern Wilhelms hustru Ingeborg dog bara knappt två månader senare, medan Wilhelm själv dog först 1953. Sonen Frithiof dog redan 1918, bara 21 år gammal.

30) Ola Hansson

Poeten, författaren, journalisten och kritikern Ola Hanssons grav. Poeten, författaren, journalisten och kritikern Ola Hanssons grav finns i östra delen av kvarter 12. Han föddes den 12 november 1860 på rustgården i Hönsinge på Söderslätt, numera Trelleborgs kommun, och dog den 26 september 1925 i Büyükdere vid Bosporen i Turkiet. Han blev student här i Lund 1881 och bara ett år senare avlade han examen som filosofie kandidat.

Efter Ola Hanssons död fördes hans stoft från Turkiet till Lund där han gravsattes på Norra kyrkogården under högtidliga former den 28 maj 1926. Hans namn står också inskrivit i balkongen i Stora salen i AF-borgen i Lund.

31) Carl Wilhelm von Sydow

Skådespelaren Max von Sydows föräldrars grav. I den här graven, i västra delen av kvarter 16 vilar Carl Wilhelm von Sydow, hans första hustru Anna Quennerstedt och hans andra hustru Greta Rappe. Carl Wilhelm von Sydow blev Lunds förste professor i folklivsforskning och grundare av Folklivsarkivet.

Än mer känd är den son Carl Adolf von Sydow fick tillsammans med sin andra hustru Greta Rappe. Sonen bytte ut sitt förnamn till Max och blev en av världens mest kända skådespelare.

Max von Sydow gick på Katedralskolan här i Lund. Han var aktiv i skolans teaterförening Scenia, som han var med och startade den 5 april 1945, och blev då dess förste ordförande. Yvonne Lombard är en annan känd svensk skådespelare som var med i föreningens första teateruppsättning. Max von Sydow dog den 8 mars 2020 i Provence och är begravd i Frankrike.

32) Franska soldatgraven

I nordvästra delen av kvarter 17 finns en grav för den franske soldaten Eugène Vibart som var tysk krigsfånge i slutet av första världskriget. Han var en av många krigsfångar som skulle få återvända hem efter kriget via Sverige pga de kaotiska förhållandena i Tyskland vid den tiden. Det kom soldater från flera olika länder, bl.a. Frankrike, Italien, Portugal och Belgien. När de kommit till Sverige så fick de först sitta i karantän i en vecka i läger som upprättats i Ljungbyhed och i Revinghed för krigsfångar. I lägren fick de mat och nya uniformer innan de fick åka hem. Under en månad vintern 1918 och 1919 kom det omkring 8 100 krigsfångar som fick återvända hem på det sättet via Sverige. I januari 1919 drabbades sex krigsfångar av spanska sjukan. Eugène Vibart var en av dem, och han fördes till Lunds lasarett där han avled den 19 januari 1919, och begravdes i den här graven. Texten på gravstenen, som är svår att läsa numera, är på franska och betyder

Sergant VIBART Eugène
i den franska arméns 8:e jägarbataljon
född den 11 september 1891 i Saint-Léger i Bray Oise.
Död för Frankrike den 19 januari 1919
på Södra skånska infanteriregementets sjukhus

Under den texten finns ett tillägg på svenska som lyder

Död för fäderneslandet under hemfärd
från krig och fångenskap i januari 1919

33) Sankt Olofs och Uppståndelsens kapell med krematorium

I slutet av 1943 fick tre arkitekter tävla om förslag till "nytt kyrkogårdskapell med eldbegängelseavdelning". Arkitekten Hans Westmans förslag vann, och bestod bland annat av en uppåt 30 meter hög tresidig pyramid på en ö i den bombkrater som uppstod vid bombningen av Lund samma år, se plats (34) nedan. Kyrkorådet accepterade dock inte det förslaget så 1945 utlystes en ny allmän arkitekttävling.

Så småningom blev det istället stockholmsarkitekterna Sven Backström och Leif Reinius tävlingsbidrag med mottot "Skepp" som förverkligades då Sankt Olofs och Uppståndelsens kapell med krematorium byggdes 1960 i kyrkogårdens nya nordvästra del.

Sankt Olofs och Uppståndelsens kapell mot öster.	Sankt Olofs och Uppståndelsens kapell mot väster.

34) Bomber över Lund 1943

Vid klockan 21:10 torsdagen den 18 november 1943, medan andra världskriget rasade i hela Europa, träffades Lund av brandbomber. På sydvästra sidan om Sankt Olofs och Uppståndelsens kapell fälldes en 500 kg tung minbomb. Sju av brandbomberna som innehöll fosfor föll över den då mycket mindre Norra kyrkogården, och flera gravstenar och träd skadades.

På den tiden fanns Bröderna Hanssons handelsträdgård med 17 stora växthus på den plats där minbomben fälldes. Växthuset närmast kratern jämnades helt med marken och av resten av växthusen återstod bara stålskeletten.

Det skrevs väldigt mycket om händelsen i dagspressen under de kommande veckorna. Det visade sig senare att det var ett engelskt bombflyg som hade släppt sin last innan det vände tillbaka hem. Glittret i växthusen förmodas ha gjort att besättningen trodde att de befann sig över vatten och att det därför var säkert att släppa bomblasten på den platsen.

Lunds Dagblad den 19 resp. 20 november 1943 om bombningen av Lund.

Efter andra världskrigets slut hörde brittiska myndigheter av sig till bröderna Hansson och de fick ersättning för sina förluster.

35) Britt G Hallqvist

Britt Gerda Hallqvist, vars grav finns i norra kanten av kvarter 49, föddes den 14 februari 1914 i Umeå. Hennes föräldrar skiljde sig när hon var 12 år och hon och några av hennes bröder flyttade då till Lund med sin mor, där moderns syster bodde. Det gjorde att Britt kom att gå på Lindebergska skolan i Lund, som var Lunds fullständiga läroverk för flickor, och sedan studerade hon litteraturhistoria, filosofi och tyska vid Lunds universitet. Det var också i Lund som hon träffade Sten Hallqvist som hon gifte sig med 1939. Han prästvigdes i Skara stift och de bodde sedan i Alingsås där Sten var kyrkoadjunkt. 1958 flyttade de tillbaka till Lund då Sten blev adjunkt vid gymnasieskolan Spyken.

Författaren och psalmdiktaren Britt G Hallqvists grav. Britt G Hallqvists mor Dagny arbetade som översättare, och i slutet av 1940-talet började även Britt arbeta med översättning, bl.a. av rim och ramsor från engelska. 1950 debuterade hon som författare med barnboken "Rappens på Blåsopp", som gavs ut hos Bonniers eftersom den refuserats av Astrid Lindgren som arbetade hos Rabén och Sjögren. Senare samma år fick Britt G Hallqvist Svenska Dagbladets litteraturpris för den boken. Under de följande åren publicerade hon fler egna barnböcker, men översatte också barnböcker, lyrik och dramatik. Hon har fått över 20 olika priser och utmärkelser, inte minst för sitt arbete som översättare. Hon skrev texter till julkalendern Trolltider i SVT 1979.

Troligen är det som diktare av psalmer som de flesta tänker på Britt G Hallqvist. Hon deltog som litterär språkexpert när kyrkohandboken skulle förnyas 1968 och under 1970-talet bidrog hon med både bearbetningar, översättningar och nyskrivna psalmer. Hon anges som upphovsman till 88 psalmer i psalmboken från 1986, varav 17 är hennes egna.

Sten Hallqvist dog den 15 februari 1978. Britt G Hallqvist flyttade till Sankt Annegatan i Lund där hon bodde tills hon dog den 20 mars 1997.

36) Fångar från koncentrationsläger

Under en vecka i maj 1945 kom de vita bussarna till Lund med omkring 7 000 överlevande från de tyska koncentrationslägren. Men alla som kom överlevde inte så länge. Några av dem som dog begravdes vid två platser längs med den norra delen av kvarteret västra linjen (LSV). På de flesta av gravstenarna står det ett namn på den som har begravts där, men några av gravarna är anonyma.

När man går där och ser på gravarna, de flesta med år 1945 som dödsår, så känns andra världskrigets grymheter kusligt påtagliga. Många av de som kom med de vita bussarna var kvinnor och barn från koncentrationslägret Ravensbrück som låg norr om Berlin. I slutet av kriget fanns det även män i Ravensbrück.

Det vita korset, som nämner en okänd flykting, handlar om en okänd man med antingen fransk eller polsk nationalitet som dog under transporten mellan Malmö och Lund.

Skulpturen Ängel. Vid gravarna står det en skulptur som gjordes 1963 av den ungersk-svensk-japanske skulptören Nándor Wagner. Skulpturen, som är gjuten av rostfritt stål, föreställer en ängel. Den skapades till minne av polska offer och flyktingar från andra världskriget.

Nándor Wagner, som kom till Sverige 1957, blev svensk medborgare och undervisade i teckning vid Lunds universitet.

På marken nedanför skulpturen ligger det en sten som hedrar andra världskrigets offer. På stenen finns det en relief som föreställer örnen som ingår i det polska stadsvapnet och texten "till koncentrationslägrens offer - polska landsmän".

37) Ulf och Birgitta Trotzig

Birgitta Trotzig, vars grav finns i kvarter 10, föddes den 11 september 1929 i Göteborg, men växte upp i Kristianstad eftersom familjen flyttade dit 1937. Båda hennes föräldrar undervisade i franska, engelska och spanska där. Birgitta började studera filosofi, litteraturhistoria och konsthistoria vid Göteborgs universitet. Hon träffade Ulf Trotzig i Göteborg. Han var där och studerade på Konsthögskolan Valand, och de gifte sig 1949. Samtidigt skrev Birgitta sin debutbok, novellsamlingen "Ur de älskandes liv" som gavs ut 1951.

Ulf och Birgitta Trotzigs grav. Ulf Trotzig föddes den 11 juni 1925 i Föllinge norr om Östersund. Hans familj flyttade också till Kristianstad, eftersom hans far började arbeta som provinsialläkare där. Efter att Ulf avslutat sina studier på Konsthögskolan Valand reste han tillsammans med Birgitta till Paris på ett stipendium, och de bosatte sig mer permanent där från 1954. I Paris kom Birgitta i kontakt med katolicismen och konverterade så småningom till den.

Någon gång på 1970-talet bosatte de sig i Lund, men de tillbringade också mycket tid i ett sommarhus på Öland. 1993 valdes Birgitta Trotzig in i Svenska Akademien där hon hade stol nummer 6 fram tills hon dog den 14 maj 2011. Ulf Trotzig blev målare, tecknare och grafiker, och finns representerad på en lång rad museer, bl.a. Nationalmuseum och Moderna museet och många länsmuseer. Han dog den 19 oktober 2013.

38) Axel Wallengren (Falstaff, fakir)

Författaren Axel Wallengrens grav. I sydvästra delen av kvarter 6 finns graven för författaren, poeten, journalisten och den originelle och stilbildande humoristen Axel Wallengren, kanske mer känd under pseudonymen Falstaff, fakir. Han föddes här i Lund den 26 januari 1865 och dog den 4 december 1896 i Berlin.

Familjen bodde på Tomegapsgatan 24, och det finns en minnesskylt på väggen som berättar att han har bott där. Under sin tid som student vid Lunds universitet på 1880-talet och början av 1890-talet så var Axel Wallengren en drivande medlem i den radikala diskussionsklubben De unga gubbarna, DUG. Han var också en drivande kraft i karnevalskommittéerna för Lundakarnevalerna 1888, 1890 och 1892.

På Fakirensällskapets webbplats hittar man mycket mer om Axel Wallengrens liv och författarskap.

39) Hildur Sandberg

Studentpolitikern Hildur Sandbergs grav. Hildur Sandberg var studentpolitiker, medicinstudent och radikal socialdemokrat. Hon föddes den 18 februari 1881 i Ängelholm och kom 1895 till Lund och Högre elementarskolan för flickor, även kallad för Rönströmska skolan, som låg vid Stora Södergatan.

När Hildur Sandberg skrevs in vid Lunds universitet 1899 för att läsa medicin fanns där 582 studenter varav 11 var kvinnor. Under tiden vid universitetet blev hon aktiv i kvinnliga studentföreningen, men också i den kulturradikala studentföreningen Den yngre gubben, DYG. Hon startade en söndagsskola för arbetarbarn och hon blev även känd som "Lejoninnan från Lund".

Hildur Sandberg dog här i Lund den 22 december 1904 efter att ha hittats medvetslös. Hennes grav finns i kvarter 1.

40) Sten Broman

Graven för Sten Broman, hans bror Erik och hans föräldrar Ivar och Dagmar Broman. Sten Broman är en av de personer som kanske mer än någon annan har personifierat Lund i modern tid. Han är begravd i sydöstra hörnet av kvarter 1.

Sten Broman föddes i Uppsala den 25 mars 1902 men dog här i Lund den 29 oktober 1983. I samma grav finns också Sten Bromans bror Erik och hans föräldrar Ivar och Dagmar Broman begravda.

Sten Broman var bl.a. dirigent, föreläsare, musikpedagog, musikkritiker, tonsättare och programledare för Musikfrågan Kontrapunkt. Man kan fortfarande se honom i några av de program som finns tillgängliga i Sveriges Televisions öppna arkiv.

Sten Bromans far, Ivar Broman, tog studentexamen 1890 vid Katedralskolan här i Lund, blev medicine kandidat vid Lunds universitet 1895 och disputerade 1899. Efter en tid i Uppsala återvände han till Lund 1905 och blev professor vid anatomiska institutionen. Här i Lund bodde familjen Broman i den s.k. Rosenvillan på Finngatan 14. Senare bodde Sten Broman på Erik Dahlbergsgatan 6 där en minnesskylt på väggen berättar om att han har bott där.

41) Elof och Hedvig Tegnér

Elof och Hedvig Tegnérs grav. Skalden och biskopen Esaias Tegnér finns inte begravd på Norra kyrkogården, men det gör däremot hans sonson Elof Tegnér, vars grav finns i kvarteret södra linjen (LSA). Elof Tegner föddes i Källstorps församling nära Trelleborg den 30 juni 1844. Efter studier i Lund blev han extra ordinarie amanuens vid Lunds universitetsbibliotek 1865. Från 1870 arbetade han vid Kungliga biblioteket i Stockholm fram till 1883, då han utsågs till bibliotekarie vid Lunds universitet. Elof Tegner gifte sig med Hedvig Munck af Rosenschöld den 9 september 1891.

Hedvig Munck af Rosenschöld föddes den 10 augusti 1866 i Kristianstad som dotter till hovrättspresidenten och riksdagsmannen Tomas Munck af Rosenschöld. Elof dog den 26 februari 1900, bara drygt åtta år efter deras bröllop, och han lämnade efter sig Hedvig och deras åtta år gamla dotter Ingeborg. Efter makens död lämnade Hedvig dottern till släktingar och började studera måleri. Hon reste till Paris mellan 1902 och 1903, och senare målade hon även i Frankrike, Italien och England. Hon medverkade med sin konst i många utställningar, bl.a. Föreningen Svenska Konstnärinnors utställning på Konstakademien 1911, och nästan årligen i Skånes konstförenings höstsalonger i Malmö mellan 1914 och 1953. Hedvig dog i Lund den 9 april 1961.