Källorna till det nya vikingatida Lund

Se också
• Turistinformation
• Våra besöksguider
• Lunds historia Lunds äldsta vikingatida historia har skrivits om på ett sätt vi inte har sett maken till på 40 år, sedan den stora utgrävningen av Drottens kyrka gjordes på 1980-talet. Den stora arkeologiska undersökningen gjorde att Lunds uppkomst började dateras till omkring år 990. Ny information gör att vi numera daterar Lunds uppkomst till år 964. Vi vet också mycket mer om vad som hände under de första 30 åren av Lunds historia. Denna information gör Lunds äldsta vikingatida historia exceptionellt intressant. Många ifrågasätter den nya informationen och påstår att det är förfalskning. Vi som uppdaterat vår turistinformation om det vikingatida Lund med den nya informationen som grund beskylls för att själva hitta på det vi berättar. På den här sidan redovisar vi därför källorna till den nya informationen om Lunds äldsta historia så att den som vill själv kan läsa informationen och bilda sig en egen uppfattning.

Så här skrevs Lunds äldsta historia om

Det började med att boken "Vägar mot Lund" kom ut 2018 som innehöll ny information som visade att Lund måste anlagts redan under Harald Blåtands tid. Tidigare har man ansett att Lund anlades omkring år 990 under Svend Tveskægs tid. Sommaren 2021 kom boken "Vikingakungens guldskatt" ut. I den publicerades de äldsta delarna av innehållet från en handskrift eller krönika med namnet "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum", vilket skulle kunna översättas med Wolinbiskoparnas historia. Krönikan skrevs i slutet av 900-talet av prästen Avico som levde nära Harald Blåtand under lång tid.

Det man har vetat om Lunds äldsta historia tidigare har kommit från skriftliga källor som skrevs lång tid efter de händelser som de berättat om. Muntlig tradition har först fört vidare informationen under några generationer, och då finns alltid en betydande risk för att det har uppstått många fel i den historia som berättas. Nu, med den samtida skrivna källan "Gesta Wulinensis" kan vi berätta Lunds äldsta historia på ett helt annat och mycket mer detaljerat sätt.

Arbetet med krönikan "Gesta Wulinensis" är ett pågående arbete där ny information publiceras löpande i form av rapporter eller dokument som läggs ut så att alla som vill kan läsa dem. Krönikan handlar inte bara om Lunds historia, men vi läser särskilt noga det som handlar om Lund för att kunna uppdatera våra besöksguider med den nya informationen.

Källorna till den nya informationen

Det är väldigt mycket litteratur, arkeologiska rapporter och andra dokument som ligger till grund för vår turistinformation, och våra medlemmar har ägnat många timmar åt att läsa och bearbeta informationen. På den här sidan redovisar vi några av de viktigaste källorna till den nya informationen om Lunds äldsta vikingatida historia, det är fortfarande ny information som fylls på hela tiden.

Boken "Vikingakungens guldskatt"

I boken Vikingakungens guldskatt finns det en lång översikt över den vikingatida historien. Det finns också en lång och utförlig redovisning av hur krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum" och den guldskiva man ser på bokens framsida hittades, och var de kommer från. I boken publicerades en stor del av det som krönikan berättar om Harald Blåtands tid. Arbetet med manuskriptet är pågående, och målet är att publicera krönikans återstående delar i en ny bok så småningom. Detta arbete görs av arkeologen Sven Rosborn tillsammans med Tomas Sielski som äger guldskivan och källmaterialet.

Källorna till informationen om och från krönikan består dels av en avskrift av krönikan som gjorts på polska, och dels en stor mängd brev mellan Tomas Sielskis farmor Stanislawa och Stanislawas mor Antonina Chmielinska, och mellan Antonina Chmielinska och Stanislaw Lorentz som var professor och direktör för Polens Nationalmuseum i Warszawa. Genom breven framgår det att Antonina Chmielinska är den som översatt krönikan från latin till polska i samarbete med Stanislaw Lorentz och att det gjordes 1963.

Vid den tiden höll Folkrepubliken Polen, under kontroll av Sovjet, på att planera för Polens tusenårsjubileum 1966. Innehållet i krönikan skulle skriva om grunden för det kommande tusenårsjubileet på ett avgörande sätt. I ett brev till Antonina Chmielinska säger Stanislaw Lorentz att "det inte är lämpligt att detta material ser dagens ljus. Jag avråder starkt från det". Innehållet från krönikan översattes till polska, men utan att publiceras. Det är idag inte känt var den latinska originalhandlingen har tagit vägen eller gömts undan.

Det som återges från krönikan i boken Vikingakungens guldskatt kommer alltså från Antonina Chmielinskas avskrift. Vi hoppas förstås att originalet ska kunna hittas så småningom, liksom att vi också hoppas att det som går att verifiera med arkeologiska undersökningar kommer undersökas så småningom. Ett exempel är att försöka hitta arkeologiska bevis för att det har existerat en rund cirkelborg, en s.k. trelleborg, här i Lund.

Rapporter och dokumentation från det fortsatta arbetet med krönikan

Sven Rosborn och Tomas Sielski arbetar fortfarande med att gå igenom krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum". Tomas Sielski översätter texten från polska och Sven Rosborn jämför det som krönikan säger mot de arkeologiska fynd som finns, vad samtida runstenar säger om de nämna personerna och vad som sägs i senare gjorda skriftliga källor. Innehållet från hela krönikan är tänkt att publiceras i en ny bok så småningom, men under det pågående arbetet publicerar Sven Rosborn då och då rapporter eller dokument med ny information från krönikan som de hunnit gå igenom och granska. Det handlar förstås om det vikingatida Danmarks historia som Skåne var en del av då, men det är främst det som handlar om Lund som vi är mest intresserade av, eftersom vår turistinformation i första hand tar upp historia som utspelade sig i Lund.

Det finns två sätt att läsa de dokument som Sven Rosborn publicerar från det pågående arbetet med krönikan. Det ena sättet är att bläddra i dokumenten och läsa dem online hos Internet Archive. Där finns det en bra översikt över alla dokument som Sven Rosborn har publicerat. Det andra sättet är att gå till Sven Rosborns sida hos Academia varifrån dokumenten kan hämtas som PDF-dokument.

Här är några av de dokument som är intressanta för den som själv vill läsa mer om Lunds äldsta historia

• Slaget år 972 vid Cidini
  I det här dokumentet kan man läsa om hur den sovjetstyrda polska regimen planerade för Polens tusenårsjubileum och brevet från professor Stanislaw Lorentz där han avrådde Antonina Chmielinska från att publicera innehållet från krönikan.
• Skånsk och dansk historia på 900-talet
  I det här dokumentet kan man läsa utdrag ur krönikan där det berättas att Harald Blåtands brorson Harald Knutsson, som brukar kallas för "Guldharald", år 964 erövrade delar av Skåne och sedan blev Harald Blåtands lydkung över det erövrade området. Det berättas också att Guldharald lät bygga en kyrka i Lund, Sankt Clemens som måste byggts senast år 970 eftersom Guldharald avrättades då. Dessutom berättas det om hur prinsessan Helga från Kiev gifte sig med Harald Blåtands yngre bror Toke Gormsson år 977, och att hon hade med sig en relik av Sankt Clemens som delades upp och lades ner i de dåvarande 12 Sankt Clemens-kyrkorna i Danmark som byggts vid Harald Blåtands trelleborgar.
• Några nedslag i skånsk historia på 900-talet
  I det här dokumentet berättas det om den norske härskaren Hakon Jarls attack mot Lund år 974, och om hur Harald Blåtands yngre bror Toke Gormsson lät bygga en kyrka i Lund år 975 eftersom de klarade sig från attacken. Det berättas också att Johannes Döparen valdes till kyrkans skyddshelgon "för att döpa detta hedniska folk". Gravar från den här kyrkans kyrkogård hittades på 1940-talet och har daterats till Harald Blåtands tid som det berättas om i boken "Vägar mot Lund" som kom ut 2018.
• Händelser i Skåne mellan åren 964 och 984
  I det här dokumentet berättas det om hur Toke Gormsson hamnade i onåd hos Harald Blåtand och avsattes som lydkung över Skåne år 983. Han ersattes av Björn Jarl som återinsattes som Skånes kung. Toke Gormsson återinsattes igen år 984 och hämnades genom att avrätta alla manliga ättlingar till Björn Jarl. Även de unga bröderna Olof och Ottar avrättades fast att de aldrig hotat Toke Gormsson. Det är de som är omnämnda på den höga runstenen Lundagårdsstenen som står i universitetsbibliotekets entréhall här i Lund. Vår besöksguide om Lundagårdsstenen har uppdateratats utifrån den nya informationen i det här dokumentet.
• Nerslag i Skånes vikingahistoria - Händelser under Sven Tveskäggs tid
  Det här dokumentet berättar om det runstensmonument som kallas för "Hunnestadsmonumentet". Det berättas om de personer som omnämns på runstenarna och på vilket sätt de var inblandade i efterspelet till Toke Gormssons hämnd på Björn Jarl och hans släkt år 984. Vidare berättas det om hur prinsessan Helga från Kiev kallade till ting på Arendala tingsplats år 990, att numera äldsta kända omnämnandet av Arendala, och hur hon gifte sig med Torgisl som nämns på den höga Lundagårdsstenen som står i universitetsbibliotekets entréhall här i Lund.

Sven Rosborns och Tomas Sielskis pågående arbete med krönikan "Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum" har nu kommit in på det som hände under Svend Tveskægs tid. Det kan göra påverka en del av de tolkningar som publicerats i Vägar mot Lund. Så länge det inte framkommer annan information om Lunds historia under Svend Tveskægs tid är informationen i boken "Vägar mot Lund" det bästa vi har för att beskriva den tiden, information som vi använder i våra besöksguider om Lund.

Boken "Vägar mot Lund"

När boken Vägar mot Lund publicerades 2018 avslöjades att de ålderdomliga stockkistor som hittats på norra sidan av Lunds domkyrka år 1908 och åren 1941-1942 dateras till Harald Blåtands tid. Detta medförde att Lund därför måste ha anlagts tidigare än under Svend Tveskægs tid, som man trott fram tills dess.

I bokens första 120 sidor går en av boken författare, Maria Cinthio, igenom Lunds äldsta historia och försöker tolka den i ljuset av att Lund måste anlagts tidigare än man trott. Genomgången bygger på arkeologiska fynd och skriftliga källor som skrivits lång tid efter de händelser som beskrivs, och det gör att det finns större osäkerhet i informationen.

Tidigare har man trott att kyrkan Drotten kan ha byggts omkring år 1060. Man har även trott att det började byggas en föregångare till domkyrkan av som kung Knut den Helige 1081, och att den nuvarande domkyrkan började byggas 1103. I Vägar mot Lund menar Maria Cinthio att Drotten kan ha börjat byggas redan på 1020-talet och domkyrkans föregångare omkring år 1030, då som något slags klosterverksamhet. Som alltid handlar det om hur man tolkar det man vet, och med Maria Cinhios tolkningar faller bitarna på plats på ett bättre sätt än tidigare. Därför tror vi att de nya tolkningarna stämmer bättre med vad som verkligen hände.